På gården i Björbo går Fredrick Federleys puls ned. Här lever han lantliv tillsammans med två andra familjer. Just i år ligger han efter, två valrörelser har tagit ut sin rätt.

”Det är så otroligt fint, helt bortskämt fint. Jag kommer egentligen från Västmanland, men jag började hänga i Björbo för att jag hade en kompis i ungdomsförbundet som bodde i byn. Jag har varit här alltmer och för tre år sedan kom Urmakargår’n ut på Hemnet, och vi slog till.

Det är en kringbyggd dalagård som vi delar med två andra familjer. Vi delar också på djuren: getter, får, kaniner, hundar och katter.

För mig är det jobb i Europa måndag till torsdag och sedan kommer jag hit. Så fort jag rullar in på gårdstunet går min puls ned.

Jag stiger upp tidigt och jobbar hela dagen, fixar staket, flyttar djur, lagar saker som gått sönder, tittar till bikuporna. Jag håller på tills jag är supertrött, knotten avgör när det är dags att gå in.

Vanligtvis är det inte övermäktigt, men just i år ligger vi efter med allt eftersom det har varit två valrörelser, den svenska och den till EU.

Det betyder mycket att få arbeta med händerna och se förändringar ske omedelbart. Det ger själslig ro. Politiska projekt kan ta fem sex år innan de får något genomslag. Jag måste komma ut från den bubblan ibland.

Nu måste jag gå, jag ska ta upp en höbal till getterna.”