Vid Högskolan i Borås pågår världsunik forskning. Här försöker man tillverka textilier av gamla brödlimpor.
Det ser lovande ut.

Varje år slängs över 80 000 ton bröd i Sverige. Det motsvarar 350 limpor i minuten. Detta enorma slöseri gav upphov till en vild idé – att göra textilier av det uttjänta brödet. Forskning pågår för fullt vid Högskolan i Borås.

Hur ska bröd kunna bli tyg?
– Vi odlar mikroskopiska svampar i brödavfallet, låter svampen äta av brödet och växa. Till slut får vi svampar som innehåller tunna fibrer som ser ut som bomull. Av fibrerna spinner vi garn och av garnet kan vi skapa textilier, säger Akram Zamani, som leder forskningsprojektet.

Vilket slags textilier är det fråga om? Och hur kan de användas?
– För olika ändamål, hoppas vi. Tyg är ett exempel. Vi ska också undersöka om de kan användas inom sjukvården, till exempel för att sy ihop sår och i sårförband.

Hur kom ni på idén?
– I dag finns det ett stort behov av hållbara textilier. Det är brist på bomull och petroleumbaserade textilier orsakar väldiga miljöproblem. Å andra sidan finns det otroligt mycket brödavfall i Sverige som leder till enorma förluster, både ekonomiskt och för miljön. När vi diskuterade de här problemen, och hur man skulle kunna lösa dem, fick vi inspiration av hur naturen återvinner olika material med hjälp av mikroskopiska svampar.

Hur många arbetar med projektet?
– Vårt team består av forskare från Högskolan i Borås, KTH, statliga forskningsinstitutet RISE och Sahlgrenska
universitetssjukhuset.

Hur långt har ni kommit?
– Vi har gjort en stor del av svampodlingen, och det funkade jättebra. Sedan har vi skapat trådar från svampfibrerna. Just nu jobbar vi med att förbättra egenskaperna hos trådarna.

Vilka svårigheter finns?
– Forskning innebär alltid utmaningar. Oftast hittar man lösningen mellan många misslyckade försök – det är inte det enklaste sättet att lära…

När kan vi se textilierna på marknaden?
– Det är svårt att säga. Vi kör projektet över fyra år och hoppas att vi kan komma på en bra process för produktion av svamptextilier för olika behov. Sedan måste man undersöka processens ekonomi och skala upp. Därför finns det, förutom forskning, alltid många andra bitar som måste göras innan en produkt kan finnas på marknaden.

Månadens expert

Akram Zamani är universitetslektor i resursåtervinning vid Högskolan i Borås. Brödet till experimentet kommer från en lokal livsmedelsbutik. ”Vi får hämta så mycket vi behöver”, säger Akram.