Enligt legenden skapades det första självporträttet på 600-talet före vår tidräkning. Sedan har vi bara fortsatt, med pennor, penslar och kameror. Men varför?

Det var i somras och jag var i Helsingborg. Längs kajerna pickade isögda gråtrutar i sig av glupska turisters tappade pommes frites. Där inne, där jag stod, i ett dämpat, exakt reglerat ljus, stirrade hundratals människor på mig. Sände sina blickar genom årtiondena, ja ibland århundradena. Vissa vände bort sin blick, men det spelade liksom ingen roll, de pockade ändå intensivt på uppmärksamhet.

Utställningen jag besökte heter Ansikten – porträtt ur Helsingborgs museers samling. Den visas på Dunkers kulturhus till den 10 januari. Och skulle du missa den finns alla chanser att utforska porträttgenren på andra håll: det handlar ju om ett av konsthistoriens mest outslitliga och mest uppvisade motiv. Ofta utstrålande en mystisk psykologi, särskilt inom en av dess grenar.