Inom kort presenteras förslaget som reglerar public service fram till år 2033. Det finns krafter som vill smalna av public service uppdrag – och öka den politiska kontrollen över radio och tv. Två medieikoner har bestämt sig för att kämpa emot.

Det första man möter när man kommer upp för trappan är en tygkasse med Sveriges Radios logga, som hänger på en krok i hallen. Christina Jutterström har åkt från Uppsala till Kerstin Brunnbergs lägenhet på Djurgården. 

Men det var på SVT som Christina Jutterström och Kerstin Brunnberg först lärde känna varandra för 54 år sedan, när den då just utexaminerade journalisten Brunnberg rekryterades till SVT:s nystartade program Rapport. Sedan dess har Jutterström hunnit med att vara chef för Ekoredaktionen, chefredaktör för DN och Expressen och vd för SVT innan hon gick i pension 2006. Brunnberg plockades även in som biträdande chef på Ekot, blev kvar i Radiohuset och till sist vd för Sveriges Radio strax innan pensionen 2009. 

Yrkesliven i den tredje statsmaktens tjänst tycks ha gjort det lite svårt att släppa taget. För nästan precis ett år sedan presenterade regeringen direktiven till den kommitté som ska utreda villkoren för det nya sändningstillståndet för public service, vilket kommer att gälla från 2026 till 2033. Christina Jutterström och Kerstin Brunnberg tolkade dessa som att kommittén i princip getts i uppdrag att undersöka hur public service kan bli smalare och dess oberoende minskas. Och de rustade för strid.

Tillsammans med ett par andra pensionerade mediegiganter startade de föreningen Oberoende public service, som under det gångna året har bedrivit enträget opinionsbildande och lobbyarbete.

Christina Jutterström. // Foto: Johan Bergmark

– Det har gått väldigt bra, säger Christina Jutterström, synbart belåten. Kulturdepartementet bad själva att få träffa oss och ställde upp med fyra personer. Debattartiklarna har vi fått publicerade.

I egenskap av föreningens ordförande har hon velat få till möten med kommitténs representanter från varje riksdagsparti.

 – Vi visste ju inte innan, jag och Kerstin, hur det skulle gå. Men alla har tagit emot oss med öppna armar, och suttit i ett par timmar. Alla utom KD-personen, men det har jag ju förstått att han håller sig överhuvudtaget borta från allting. SD tror jag vi satt med i tre timmar, Janne och jag. De har lyssnat i högsta grad, och vi har fått en inblick i hur de tänker.

Janne är Jan Scherman, tidigare vd på TV4.

Allt fler europeiska länder har på senare år gjort stora nedskärningar i sina statligt ägda medier, och kringskurit deras politiska oberoende. I Polen och Ungern har det politiska styret omvandlat public service-kanaler till regelrätta propagandaapparater. Det är en utveckling som skrämmer både Christina Jutterström och Kerstin Brunnberg. Regeringen har betonat vikten av att värna det fortsatta politiska oberoendet för SR och SVT, men i den nystartade föreningen tycker man sig se tecken på motsatsen. Bland annat lyfter man att regeringens direktiv ger i uppdrag att utreda utökade granskningar och sanktioner mot public service verksamhet.

– Varje dag påminns man om att det här samhället, som har varit ett public service-samhälle på ett sätt, riskerar att förändras, säger Christina Jutterström. Genom vad som händer med Sverigedemokraterna hemma och liknande partier i nästan hela Europa. Men de europeiska public service-företagen är väldigt medvetna om att man faktiskt måste börja agera. Då tycker jag att det känns ganska bra att vi jobbar med det vi gör.

– Vad vi gör för den efterkommande generationen, säger Kerstin Brunnberg, är dels att försöka sortera sopor och inte slösa på energin. Dels att vi försöker kämpa för en anständig nyhetsförmedling.

Kerstin Brunnberg. // Foto: Johan Bergmark

Att public service uppdrag, eller blotta existens, alls kommit att hamna så högt upp på den politiska dagordningen har förstås mycket att göra med Sverigedemokraternas ökade inflytande.

Från att SD valdes in i riksdagen 2010 fram tills att de nu är näst största parti har public service förhållningssätt påtagligt skiftat. Inför valet 2010 konstaterade exempelvis Ekot i en särskild policy att Sverigedemokraterna är ett främlingsfientligt parti och att Sveriges Radio ska ta avstånd från främlingsfientlighet. 2013 bedömde Granskningsnämnden att det inte stred mot SR:s opartiskhet att kalla SD främlingsfientligt. 2019 bytte Ekot dock fot och bestämde att man inte skulle använda politiska etiketter om svenska riksdagspartier alls.

SD har å sin sida alltid hävdat att public service är vänstervridet och partiskt, vilket motsägs av oberoende granskningar. 2020 lämnade partiet in en begäran om att kalla in chefer på SVT och SR till kulturutskottet för att diskutera innehållet i vissa program. Enligt Medieakademins undersökning från 2023 ligger förtroendet för SR och SVT på 29 procent bland SD-väljare, vilket är den lägsta nivån av alla väljargrupper. Bland KD-väljare, som har näst lägst förtroende, var siffran 51 procent.

Hur ska då public service både kunna vara en motvikt till ovan beskrivna politiska utveckling och utföra sitt uppdrag att spegla hela befolkningen och representera mångfalden av åsikter i samhället?

– Det där är en svår fråga, säger Christina Jutterström. Både för oss, och ännu mer för utredningen, där Sverigedemokraterna sitter med. Hur får man med fler? Man kan börja med att säga att förtroendet generellt ändå är otroligt högt, man får inte överdriva problemen. Men direktiven till utredningen gör det. Att SD-sympatisörerna inte har förtroende beror oftast på att de tycker att public service inte lyfter de frågor som de tycker är viktiga. Där kanske redaktionerna har ett jobb att göra.

Kerstin Brunnberg tror att det låga förtroendet går att koppla till en ängslighet för att ta i vissa frågor.

– Men det har blivit bättre. Det är klart att när ett antal människor har röstat på Sverigedemokraterna, då är deras åsikter relevanta att ha med i nyhetsbevakningen. Hur ska man annars kunna föra en samhällsdiskussion, om man bannlyser en del frågor? Det går ju inte.

Digitaliseringen var lika hisnande som att få barn

Jutterström och Brunnberg har under sina respektive karriärer gått från att vara reportrar till att slutligen ansvara för hela SR och SVT, något som fört med sig ett djupt engagemang för varje del av verksamheten. Det har varit, och förblivit, en personlig angelägenhet för dem båda att avvärja en situation där public service-kanalerna blir omsprungna av andra medier. Vilket inte minst märks på deras inställning gentemot radio och tv:s överflyttning till internet. Christina Jutterström menar själv att SVT Play är något av det bästa hon skapat.

– Jag var gammal, 61 år, när jag blev vd på SVT. Men det som gjorde att jag tackade ja var den här första digitaliseringen, som skulle göra det möjligt att se tv-program när man ville, i vilket medium man ville. Det var det sista jag gjorde. Fjorton dagar efter att jag lämnade över så fick Eva (Hamilton) presentera SVT Play. Men det skiter jag i. Det var ju själva grejen. Jag tycker faktiskt att det var någon slags revolution.

– Digitaliseringen har varit bland det roligaste jag har fått jobba med, säger Kerstin Brunnberg. Jag brukar säga att det var lika hisnande som att få barn. Det var obeskrivligt roligt och intressant. Förmodligen bara för att jag vill att det ska hända saker och ting.

Är problemet med de som vill att public service ska vara smalare, till exempel med mindre digital närvaro, att det är bakåtsträvande?

– I högsta grad, säger Christina Jutterström. De tycker att det är de kommersiella medierna som ska gynnas och tjäna pengar, så ska public service rätta sig efter det. Men när man ska skapa ett nytt framtida public service så måste man utgå ifrån vad det är medborgarna och samhället behöver, inte den kommersiella medievärlden.

– Men nu i höstas visade den kommersiella medievärlden upp sig från sin allra sämsta sida, fortsätter hon. Genom att… gå jättedåligt. Tillsammans med att beredskapsfrågan plötsligt har blivit så stor har idén om ett brett public service fått hjälp utifrån.

Christina Jutterström tar upp TV4:s ekonomiska problem, och hur amerikanska och kinesiska bolag dominerar strömningstjänsterna.

– Idag står det väl och väger, säger hon. Möjligen kan Sverigedemokraterna fortfarande kämpa. Men Moderaterna vill inte längre ha ett smalt public service.

I år är det precis hundra år sedan som Sveriges radio grundades, då under namnet AB Radiotjänst. Syftet var att från statligt håll utforma och reglera tillgången till teknologin för att sända radio, och på samma gång erbjuda befolkningen samhällsnyttig information och underhållning.

Under det gångna seklet har det mediala ekosystemet genomgått omvälvningar av sådan magnitud att de jämförts med uppkomsten av boktryckarkonsten. Så vad ska de allmänna mediernas funktion och roll egentligen vara år 2024? Den utredning som snart ligger på regeringens bord kommer sannolikt inte helt besvara den frågan, men definitivt peka ut en riktning för framtiden.

Kerstin Brunnberg och Christina Jutterström har blivit aktivister för public service. // Foto: Johan Bergmark

Med bakgrunder inom statsvetenskapen söker Christina Jutterström och Kerstin Brunnberg sig gärna till snustorra rapporter efter stöd för sin fasta övertygelse om public service fortsatta betydelse och relevans. Jutterström berättar hur de förra året hade en sammanställning från Nordicom, Centrum för nordisk medieforskning vid Göteborgs universitet, i ”sommarläsning”.

– De hade samlat public service-forskning, och det var som en dröm att läsa. Det bekräftade att även i denna dag så är public service oerhört viktigt. Viktigt för medborgarna, som vi brukar säga lite högtidligt, men också för den kommersiella delen av medierna. Om du har stark public service, så får du också starka kommersiella TV-medier.

– Att hitta mer kunskap om public service, varför vill man det? Funderar hon. Ja, för att det ska stärka att det finns en framtid.

Kerstin Brunnberg och Christina Jutterström är de åttioåriga mediecheferna som blivit aktivister för bevarandet av sina forna arbetsplatser. Ändå tycker de att den intensifierade politiska debatten om public service vara eller icke-vara inte enbart är av ondo.

– Folk hinner tänka efter, säger Kerstin Brunnberg.

– Sen tycker jag inte man ska vara så devot heller, så att man faller ner på knä inför public service, fortsätter hon.

Christina Jutterström håller med.

 – De måste vara jagade också.

Läs mer:

Varför hatar högern genus?

Så hamnade ryska och ukrainska exilförfattare på Österlen