Därför blev Trump plötsligt intresserad av abortfrågan

I sin nyutkomna bok Slaget om aborträtten undersöker författaren och journalisten Sanna Torén Björling sambandet mellan demokrati och aborträtt. Och hon ser hur två helt disparata trender existerar samtidigt.

Varför skrev du den här boken?

– Jag hade skrivit en kulturartikel i Dagens Nyheter om abortfrågans roll i det kulturkrig som utspelar sig i USA. Jag har intresserat mig mycket för demokrati- och rättsstatsfrågor och ville belysa hur aborträtt och demokrati hänger ihop. Ett förlag hörde av sig och frågade om jag vill utveckla resonemanget i en bok, och på den vägen är det.

Boken har ett visst fokus på USA?

– Ja, dels för att USA är extremt i detta hänseende, dels för att jag kan landet efter att ha varit DN:s korrespondent där i sex år.

Varför är USA extremt?

– 2009–10 blev abortfrågan plötsligt glödhet i USA och jag ställde mig frågan: ”Varför kommer detta upp just nu?” Det handlar inte om någon nyorientering bland väljarna; undersökningar visar att den amerikanska opinionen ligger ganska stilla, med en viss övervikt för dem som försvarar aborträtten. Ändå är frågan ytterst polariserad sedan några decennier tillbaka. Vem har sett till att den hamnat högst upp på agendan?

Ja, vem?

– Det republikanska partiet, som gjorde en ordentlig högersväng i och med Tea Party-rörelsens framväxt och mellanårsvalet 2010. I den här kontexten är abort inte en medicinsk fråga, eller något som handlar om kvinnors väl och ve – det är ett politiskt verktyg för att få makt. En sådan som Trump är inte ett dugg intresserad av abortfrågan, men han använder den för att nå vissa väljargrupper. Sommaren 2022 upphävde USA:s högsta domstol utslaget i det berömda rättsfallet Roe vs Wade från 1973 som varit en garanti för aborträtten i hela USA, alltså något som delstaternas parlament inte kan påverka. I och med att lagen revs upp är det nu upp till varje delstat att lagstifta i abortfrågan, och flera stater har infört förbud eller kraftiga inskränkningar.

– Men folkomröstningar i republikanska stater som Georgia och Kansas visar att politikerna här går i otakt med väljarna, där det fortfarande finns en majoritet som stöder aborträtten.

I ett globalt perspektiv – går det att se några generella tendenser i synen på abort?

– Ja, den stora och ihållande internationella trenden är en långsam, men stadig liberalisering i abortfrågan. Det här har pågått sedan mitten av 1900-talet. Sedan har vi de senaste decennierna fått en kraftig motreaktion, där flera länder dragit tillbaka rättigheter som tidigare funnits.

Kan du ge exempel på det ena och det andra?

– Irland hade länge en av världens strängaste abortlagar, men 2019 infördes rätt till fri abort fram till vecka tolv, efter en folkomröstning. Liknande saker har hänt i Argentina och Mexiko. På andra sidan har vi länder som USA och Polen, där rättigheter som tidigare ansetts självklara inskränkts kraftigt.

Vad beror det ena och det andra på?

– När det gäller de länder som liberaliserar har det att göra med bland annat sekularisering och högre utbildningsnivå. I de länder som stramar åt finns en konservativ, nationalistisk, auktoritetstrogen och antidemokratisk våg. Aborträtten är en demokratisk fråga, och när demokratin försvagas gör aborträtten det också.

Är sambandet fri abort-demokrati absolut?

– Nej, en märklig paradox i sammanhanget är Polen, där det ökande motståndet mot abort sammanfaller med demokratiseringen av landet. Under kommunisttiden rådde i princip fri abort i Polen, och många svenska kvinnor åkte dit för att utföra ingreppet, som då var olagligt i Sverige. I och med murens fall demokratiserades landet visserligenFotnot: StängTilläggas ska att Polen på senare tid inte klassats som fullvärdig demokrati, enligt ansedda svenska institutet V-Dem, *Varieties of Democracy*., men abortfientliga katolska kyrkan, som varit tillbakatryckt av kommunisterna, flyttade fram sina ställningar. Och det nuvarande konservativa och nationalistiska styret har infört en av de hårdaste abortlagstiftningarna i Europa.

Din bok är en hybrid, det finns inslag av reportage, intervjuer, analys, historiska tillbakablickar med mera. Vem är du själv i allt detta?

– Bra fråga som jag själv har ställt mig. Läsaren kanske inte behöver fundera så länge på var jag står, men jag ville absolut inte skriva en pamflett. Jag har försökt närma mig saken med största respekt för ämnets komplexitet. Det här är svårt, eftersom det rör grunden för allas vår existens.

Slaget om aborträtten utkommer 20 oktober på förlaget Romanus & Selling.