Med twitternamnet @nooshiit har Nooshi Dadgostar, ny ledare för Vänsterpartiet, redan deklarerat att hon inte tänker ta skit från någon. Till exempel regeringen.

Därmed borde hon passa för jobbet, för ”Ta inte skit” har varit Vänsterpartiets valspråk under mandatperioden. Den så kallade ”förnedringsparagrafen” i januariavtalet stadgade att Vänsterpartiet inte skulle få något inflytande över politikens inriktning, så när Jonas Sjöstedt i januari 2019 ändå valde att släppa fram Löfvens S+MP-regering som samarbetar med Centerpartiet och Liberalerna var det med illa dolt ursinne och två förbehåll.

De gällde punkterna 20 och 44 i 73-punktsprogrammet. Om Löfven försöker försämra las eller införa marknadshyror, då smäller det. Då fäller Vänsterpartiet regeringen.

”Den dagen den sorgen”, tänkte väl Löfven den där januaridagen. Smeknamnet på Vänsterpartiet förr i världen var ”Kamrat fyra procent”. Ett litet parti i symbios med Socialdemokraterna. Som räddades kvar i riksdagen av socialdemokratiska stödröstare och som därför aldrig skulle svika en S-regering när det gällde.

För att inskärpa att Kamrat fyra procent är död har Jonas Sjöstedt vid två tillfällen under denna mandatperiod gjort upp med ärkefienden Moderaterna. Det gällde reformeringen av Arbetsförmedlingen som regeringen tvingades bromsa 2019, samt ökade statsbidrag till kommunerna.

Han förnedrade så att säga Socialdemokraterna tillbaka. Så Nooshi Dadgostar tar över ett vänsterparti med hög svansföring.

I september avtackades Jonas Sjöstedt i riksdagen. Hyllad, respekterad, fruktad. Manegen är krattad för Nooshi Dadgostar om hon måste ta det allra sista steget – och fälla regeringen.

Men vilken makt har Vänsterpartiet när de nu är ”kvitt” med Socialdemokraterna?

Las är punkt 20 i januariavtalet. Reformeringen av arbetsrätten, med ”tydligt utökade undantag från turordningsreglerna” kördes i två parallella spår. Arbetsmarknadens parter, alltså LO, PTK och Svenskt Näringsliv, fick föra gnisslande förhandlingar samtidigt som en utredning tog fram ett lagförslag som regeringen skulle kunna använda om parterna inte kom överens.

Utredaren blev färdig den sista maj i år och blev omedelbart underkänd av arbetsmarknadsministern Eva Nordmark.

Las-dramatiken lär kulminera exakt när Nooshi Dadgostar tar över. Blir hon hök eller duva mot Löfven? Eller måsen som skränar resten av mandatperioden utan att stjäla korven – regeringsmakten – ur brödet för statsministern?

Marknadshyror finns inskrivet i januari-avtalets punkt 44 där det står att ”Fri hyressättning vid nybyggnation införs.” En viktig fråga för den tidigare bostadspolitiska talespersonen Nooshi Dadgostar. Även denna fråga skulle utredas, med start 2019. Men så blev det inte. Först den 24 april i år smög utredaren igång. Lanseringen skedde finstilt en fredagseftermiddag för att märkas så lite som möjligt.

Jonas Sjöstedt upptäckte förstås vad som pågick och twittrade ”Fullständigt tondövt och verklighetsfrämmande förslag.” Sedan blev det tyst.

Partiet står fast – inga ­marknadshyror.

Det är ingen tvekan om vad Vänsterpartiet tycker i frågan.

– Vi säger nej. Det kommer att bli högre hyror och ännu större bostadssegregation. Det kommer inte leda till ökad bostadsproduktion. Folk har svårt att betala sina hyror redan som det är. Det finns också en risk att marknadshyror sprider sig till gamla bestånd på längre sikt, säger Vänsterpartiets Momodou Malcolm Jallow som har tagit över bostadsfrågan.

Hyressättningen är en av få saker i bostadspolitiken som går att förstå för en vanlig människa. Ända sedan bostadsfinansierings-systemet gjordes om i grunden i början på 90-talet har den ena bostadsministern efter den andra försökt reformera bort problem som uppstod. Utredningar, expertkommittéer och forskargrupper har avlöst varandra. En del förslag har nått riksdagen, de flesta inte. Under tiden har bostadsbristen vuxit. Svenska bostäder har visserligen generellt hög standard, men själva boendet har polariserats, inte bara segregerats. Bostadsyta har blivit en klassfråga ännu mer än förr, vilket Nooshi Dadgostar lyfte under sin tid som bostadspolitisk talesperson. Det har varit stort fokus på att bygga små lägenheter. Och det förstår man, för annars har folk inte råd att bo över huvud taget.

För politikerna är marknadshyror bara en av många pusselbitar. Januariavtalet har fem punkter som handlar om bostäder, minst sex utredningar har satts igång och en del skulle Vänsterpartiet rentav kunna gilla. Till exempel punkt 47 om att investeringsstödet till bostadsbyggande ska göras om och riktas till hyresrätter.

För så här är det: ett politikområde som är väldigt tilltrasslat har samtidigt fördelar – det finns många bitar att kompromissa och kohandla om. Om något blir väldigt dyrt för medborgarna kan politikerna hitta lösningar, till exempel ge bidrag till dem som har det allra sämst. Högre bostadsbidrag? Högre försörjningsstöd?

– Problemet när man går via bidrag till hyresgästerna är att det blir krångligt och att stöden bara riktas till vissa grupper. Många har höga hyror och taket för bostadsbidrag är lågt, säger Vänsterpartiets Momodou Malcolm Jallow. Partiet står fast – inga marknadshyror.

Betyder det att Vänsterpartiet och Nooshi Dadgostar faktiskt får bestämma var huset ska stå den här gången?

Tja. Utredningen om fri hyressättning i nybyggnation blir inte klar förrän den 31 maj nästa år eftersom den försenades. Att snickra ihop en ny lag tar flera månader. Det betyder att januariavtalets deadline om att marknadshyror ska vara på plats den 1 juli 2021 hur som helst redan är överspelad. Nästa fråga är om Moderaterna, KD och SD skulle haka på Vänsterpartiet och fälla regeringen med mindre än ett år kvar till valet. Marknadshyror är ju dessutom något som åtminstone Moderaterna gillar. Inte kommer de hjälpa Vänsterpartiet att fälla dem.

Kan vänsterpartisterna vara nöjda ändå?

– För oss kvittar det när de lägger sitt förslag. Ju längre tid det tar desto bättre, säger Momodou Malcolm Jallow.

Så konstigt har det blivit, alla är nöjda.

Löfven fick sin regering. Centerpartiet och Liberalerna fick sina paragrafer. Vänsterpartiet fick patrullera gränsen mellan folkhemmet och marknaden, åtminstone vid kryphålen hyressättning och arbetsrätt, och försena reformerna.

Kanske ingen storslagen roll för Nooshi Dadgostar. Men en liten roll är också en roll. Mer kan man inte alltid begära i politiken.