Cajsa Warg: Sveriges första kändiskock
Hon var Sveriges första kändiskock och hennes kokbok är en klassiker. Men vad låg bakom Cajsa Wargs enorma genomslag? Det undersöks i en ny studie.
Lyssna på artikeln
Hon var Sveriges första kändiskock och hennes kokbok är en klassiker. Men vad låg bakom Cajsa Wargs enorma genomslag? Det undersöks i en ny studie.
Kommer Leif Mannerström att vara ihågkommen om 200 år? Per Morberg? Mat-Tina?
Vi ska inte vara så säkra på det. Men Anna Christina ”Cajsa” Wargs namn och gärning lever kvar, trots att det gått över 250 år sedan hon publicerade sin Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber.
Hur kommer det sig?
Den frågan har Ulrica Söderlind vid Umeå universitet ställt sig i en studie. Svaren redovisas i en ny bok, där Söderlind närläst fyra svenska kokböcker som utkom på 1700-talet, bland dem Cajsa Wargs.
Varför minns vi Cajsa Warg och ingen annan av 1700-talets kokboksförfattare?
– När man läser hennes recept förstår man att hon måste ha varit mycket skicklig. Hennes matlagning var komplex, hon använde många olika tekniker och många importkryddor, som ingefära, koriander, anis och tryffel. Men hon var samtidigt folklig och har till exempel ett kapitel med korvrätter, vilket var ovanligt. Recepten är korta och koncisa, och hennes ton är roligare och ledigare än konkurrenternas, som var strängare, mer uppfostrande, säger Ulrica Söderlind.
Vilken målgrupp tror du hon hade?
– ”Unga fruentimber”, som det också står i bokens titel. De var ju tvungna att vara litterata, förstås, och redan ha grundläggande kunskaper i matlagning. Cajsa Wargs recept har nämligen varken tids-, temperatur- eller måttangivelser. Det förutsatte hon att läsaren skulle förstå. Om man tittar på vilka ingredienser som används i boken får man nog anta att hon vände sig till ett övre samhällsskikt.
Var succén omedelbar?
– Ja, och boken kom att tryckas i 14 upplagor, trots att ingen trodde på idén. Den första utgåvan fick hon bekosta själv. En annan sak som kan ha bidragit till framgången är att hon använde den disposition med olika kapitel för kött, fisk, soppor och så vidare, som man hittar i kokböcker än i dag. Det gör att boken känns strukturerad.
Du har provlagat några rätter ur Cajsa Wargs kokbok. Hur smakade det?
– Vissa rätter, som lax i en sås av vin och körsbär, känns konstiga för en modern smakpalett, medan andra lätt skulle kunna serveras i dag.
Vad vet man om Cajsa som person?
– Inte mycket. Men att hon som hushållerska vilar i herrskapets familjegrav är verkligen anmärkningsvärt!
Till sist: sa hon verkligen ”Man tager vad man haver”?
– Nej, det finns inga belägg för det.