Attefall – Mannen som blev ett hus

Det är få förunnat att bli odödliga genom sitt namn. Politikern Stefan Attefall är emellertid en av dem. Nu står hans hus i var och varannan trädgård.

Hans namn har blivit bevingat – eller kanske snarare fått väggar, tak och golv. Efter att ha varit kristdemokratisk civil- och bostadsminister i fyra år lämnade Stefan Attefall sannerligen spår efter sig. 2014 gick förslaget igenom; ett hus på max 25 kvadratmeter (numera ligger gränsen vid 30) skulle få sättas upp utan bygglov på en redan bebyggd tomt.

– Det är bara skojigt att förknippas med huset, säger Stefan Attefall. Särskilt när man möter människor som förverkligat sina drömmar genom det. Jag har en granne som byggde för uthyrning och lät två afghanska grabbar bo där. Nu har de etablerat sig här i Jönköping och ett par med bakgrund i Iran har tagit över. Det är jättekul!

Föregångaren till attefallshuset fick sitt namn av en annan politiker, nämligen den folkpartistiska bostadsministern Birgit Friggebo som 1979 såg till att avskaffa bygglovsplikten för en byggnad om högst tio kvadratmeter. Nio år senare utökades ytan till 15 kvadratmeter.

Hur kom det sig att det nya huset fick ditt namn?

– Vi var ute efter att skapa ett mindre hus som det gick att bo i, till skillnad från friggeboden. Det skulle gå att hyra ut och inte stoppas av detaljplaner. Boverket kom med ett förslag och vi tände på alla cylindrar. Det pratades om att det skulle heta minivillan, allianshuset, större friggebod och allt möjligt. Jag tror det var Anders Borg som kastade ur sig begreppet attefallshus, lite slängigt i en intervju.

Vad fick huset för mottagande?

– Det blev en oerhörd kritikstorm. Vänstern tyckte att det var ett ”statarhus” och socialdemokraten Veronica Palm kallade förslaget för ”uselt, oansvarigt och undermåligt”. Kritikerna menade att det skulle förfula landskapet och skapa grannfejder. Kommunala planerare och arkitekter kände att de tappade kontrollen. Men eftersom reformen överlevde valet så har den satt sig. Det är så det fungerar i Sverige.

Och… har huset skapat några problem?

– Vissa förslagna företagare i Stockholm har byggt upp attefallshus i större skala och sålt som bostadsrätter. Då kan det ju bli problem om området inte är dimensionerat för så mycket folk. Men det handlar nog mer om bostadsbrist och höga priser, än om just den här byggformen.

Har huset utvecklats på andra sätt?

– Det finns ett företag som betalar villaägare 30 000–40 000 kronor per år för att sätta upp ett attefallshus på deras tomt och sedan hyra ut det. Efter ett visst antal år kan villaägaren köpa loss stugan. Det är fascinerande att se hur en reform börjar leva. Jag är stolt och nöjd över att den finns kvar och utvecklas.

Stefan Attefalls pappa var båtbyggare. Han tillverkade bland annat båtar för flottningen i Vindelälven.

– Det var stor business, men på 1970-talet kom plasten och folk ledsnade på träbåtar. Det jag kan om att bygga i trä kommer från pappa.

Är du själv en händig husbyggare?

– Nja, det vet jag inte. Min brorsa har faktiskt byggt ett attefallshus som jag fick inviga. Vi hade en liten ceremoni, det var jättetrevligt och sedan sov vi över där. Själv skulle jag nog köpa ett nyckelfärdigt och fullt utrustat hus, men jag har egentligen inget behov av ett. Och så känns det som en ganska stor investering.