Är framtidens kärnkraftverk en mysig villa?

Snart finns kärnkraftverk som kan se ut som villor, åtminstone enligt reklamen. Efter Miljöpartiets regeringsavhopp ökar risken – eller chansen – att de blir verklighet.

Titta på bilden här intill. Ett kärnkraftverk. Känns det stabilt? Läs vidare. Vi börjar med en gammal motståndare.

Per Kågeson sitter i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. På 1970-talet tillhörde han VPK och skrev böckernaStoppa kärnkraften 1973 och Rösta nej 1979. Sedan dess har han jobbat för Naturskyddsföreningen, startat Gröna bilister och medverkat i en lång rad miljö- och energiutredningar. Därtill varit professor i miljösystemanalys på KTH.

I dag har han delvis omvärderat kärnkraften. Rätt skötta är nya reaktorer inte ett hot, menar han.

– Frågan kommer att bli akut inom sex-sju år eftersom de gamla reaktorerna snart har tjänat ut. Nya, små kärnkraftverk är säkrare än de stora och har flera andra fördelar.

Vi ska återkomma till Per Kågeson, men först något om läget. Och bilden här intill. Ordet man ska lära sig är minireaktor. Eller SMR som betyder ”små modulära reaktorer”. Till skillnad från stora kärnkraftverk kan de sättas ihop av serietillverkade delar. Därför är de mycket billigare. Fjärde generationens kärnkraftverk kan också återanvända utbränt uran från gamla kärnkraftverk och idissla bränslet i ytterligare trettio år.

Flera länder har börjat satsa mer på kärnkraft som lösning på klimatkrisen. Och det är här det blir politiskt intressant även i Sverige. Sedan 2016 finns det en politisk energiöverenskommelse som säger att vi ska ha 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Men ”förnybar” omfattar inte kärnkraft utan syftar på sol, vind och vatten. De som tycker att Sverige ska fortsätta med kärnkraft talar i stället om ”fossilfritt”. Kärnkraftverk är ju inga koldioxidbovar.

Finland har misslyckats fatalt.

I oktober, strax före FN:s klimattoppmöte i Glasgow, hände något dramatiskt. Det finska miljöpartiet bytte fot i kärnkraftsfrågan.

– Målet om en fossilfri elproduktion är viktigare för oss än med vilka medel vi når dit, sa partiets vice ordförande Atte Harjanne och lade till att kärnkraften är ”en trygg energikälla”. Nästa år startas en tredje kärnreaktor i Olkiluoto på den finska västkusten. Det är i höjd med Söderhamn ungefär. Mycket talar också för att den finska riksdagen snart klubbar igenom bygget av ytterligare ett kärnkraftverk.

Men i Sverige står Miljöpartiet fast vid sitt kärnkraftsmotstånd. Lorentz Tovatt är energipolitisk talesperson.

– Finland har misslyckats fatalt med sin energipolitik och det är konstigt att det finska miljöpartiet har ändrat sig. Om jag hade varit i deras kläder skulle jag inte ha fattat samma beslut. Jag skulle ha satsat på havsbaserad vindkraft, vätgas och batteriteknik precis som vi gör i Sverige, säger han.

Han menar att den snabba teknikutvecklingen, särskilt när det gäller vätgas, räcker för att säkra energiförsörjningen i framtiden. Fler vindkraftsparker i Östersjön är dessutom bra för miljön.

– Ofta blir den biologiska mångfalden under havsytan bättre. Det blir artificiella rev där växter kan etablera sig, plus att fiskebåtarnas bottentrålning minskar.

Minireaktorerna är Lorentz Tovatt också skeptisk till.

– I praktiken existerar de inte i dag, även om det finns forskningsreaktorer. De är inte kommersiellt gångbara. Och för att ersätta dagens stora svenska kärnkraftverk skulle det behövas minst 150 stycken små, utspridda över landet. Inte så säkert, precis.

På den andra politiska kanten tycker man precis tvärtom.

– Jag tror att minireaktorer kommer inom tio år och det vore väldigt bra. Elanvändningen kommer att öka kraftigt när både transporterna och industrin i Sverige går över till det, säger Lars Hjälmered (M) som är ordförande i riksdagens näringsutskott.

Moderaterna vill också ge statliga Vattenfall i uppdrag att forska på just små modulära reaktorer. Till yttermera visso är partierna till höger (M, KD, SD, L) ”ganska överens” i kärnkraftsfrågan, enligt Lars Hjälmered.

Det betyder att synen på kärnkraft är en blockskiljande fråga. Näst SD-motståndet är kärnkraftsskepsis det kanske starkaste kitt som håller ihop kvartetten S+V+MP+C, det vill säga dagens regeringsunderlag. Men efter Glasgow, det finska miljöpartiets svängning och MP:S tumultartade avhopp från regeringen kan även denna gemenskap komma i gungning.

För vad tycker Socialdemokraterna? ”Jag har svårt att se att vi kommer att klara oss utan kärnkraften”, sa Stefan Löfven när han fortfarande var ordförande för IF Metall. Men hans parti har ”förnybar” som ledstjärna. Inte ”fossilfri”. Och om någon vill bygga en minireaktor så måste den i så fall stå på någon av de tre platser där Sverige redan har kärnkraftverk, anser S. Det talar emot 150 villareaktorer, så att säga.

Den forne kärnkraftsmotståndaren Per Kågeson förklarar sin nuvarande syn på kärnkraften.

– I dag har vi en stor och ökande andel av energitillförseln från vindkraft. Men vindkraftverk står still om det inte blåser. Då behövs det en större reservkapacitet än om vi bara hade haft halvmycket vindkraft. Det är svårt att parera med mera vattenkraft, eftersom det finns miljöintressen kring älvarna. Kostnaden för att balansera ett kraftsystem med väldigt mycket vindkraft kan bli hög. Sverige har fortfarande 30 procent kärnkraft i energisystemet. Jag ser hellre att man har nya säkra reaktorer än gamla och sköra.

Vindkraften har en otrolig potential.

Och de små reaktorerna är verkligen säkrare, hävdar Per Kågeson. De kan byggas i betongsilos eller bergrum, till skillnad från stora kärnkraftverk. Då minskar också risken för terrorattacker. Med de lägre byggkostnaderna kan det också uppstå en marknad. I dag tycker kraftproducenterna att det är för dyrt med mer kärnkraft.

– Vindkraften har en otrolig potential, men det finns andra intressen också. Rennäringen, försvaret som har invändningar, folk vill inte ha vindkraftverken nära inpå sig. Och inte kraftledningar heller. Det finns alltid en osäkerhet om hur långt man kan gå, säger Per Kågeson.

Ja, hur långt kan man egentligen gå? För bildens kärnkraftverk ”Aurora” av det kaliforniska kraftbolaget Oklo finns stora planer. ”Aurora” ska utöver sin energiproduktion kunna hysa en uppvärmd swimmingpool, vara öppen för turister och hysa olika events. Gulp.

Frågan blir i slutänden vad svenska folket tycker.

Enligt den senaste SOM-undersökningen tycker 49 procent att den nuvarande kärnkraften ska fasas ut. Bara 31 procent vill fortsätta med kärnkraft, och av dem är det bara en tredjedel som vill bygga ut den. Å andra sidan gillar folket fin arkitektur. Så vad vet man?