Anna Kinberg Batra: ”För mycket självskadebeteende”

Vissa tal fastnar och påverkar. Vi tittar närmare på några av dem under sommaren. Här är en analys av Anna Kinberg Batras tal vid hennes dramatiska avgång som partiledare.

Blasieholmsgatan 4a, Stockholm, den 25 augusti 2017 klockan 9.30. Efter månader av interna stridigheter, har partiledaren Anna Kinberg Batra kallat till presskonferens om läget i Moderaterna.

Hon, ofta kallad AKB, var partiets gruppledare i riksdagen när statsminister Fredrik Reinfeldt efter valförlusten 2014 meddelade sin avgång. Han hade då varit partiledare i elva år och statsminister i åtta år. Fredrik Reinfeldt genomförde också en historisk omstöpning av moderaterna till ”det nya arbetarpartiet”.

Valnattens besked från moderatledaren överraskade många. Även Anna Kinberg Batra, som fick axla Reinfeldts roll i det röriga politiska läget. Förhandlingarna mellan partierna resulterade i decemberöverenskommelsen, som skulle blockera Sverigedemokraterna från politiskt inflytande.

Trots den förnedrande kampanjen, utstrålar hon energi.

Den 10 januari 2015 valdes AKB enhälligt till partiledare på moderaternas stämma, med uppdraget att återta regeringsmakten i valet 2018. Till skillnad från sin företrädare fick hon däremot ingen tid alls att förankra en gemensam vision framåt för partiet.

Kanske har det lett till att den erkänt skickliga Anna Kinberg Batra i augusti 2017 utmanas av sina egna partikamrater inför öppen ridå. Trots den förnedrande kampanjen, utstrålar hon energi under presskonferensen.

”Jag tror inte någon eller några kan vinna nytt förtroende genom att trona på fornstora dagar. Eller kan få ny energi av att blicka bakåt. Om samhället förändrats under 10 år och lösningarna ska bära framåt krävs förändring och omprövning. Jag och min ledning satte fart på det arbetet direkt. För oss moderater var det första gången sedan 1994 vi skulle ställa om från regering till opposition. Det var ingen enkel uppgift.”

AKB listar några inhemska och globala problem: terrorism, spänningar i Östersjöregionen, migrationskris, Brexit, BB-kris och it-säkerhetskris. Hon beskriver den sittande minoritetsregeringen som svag, men erkänner att oppositionen haft svårt att hitta sin roll. Hon försvarar också partiledningens öppning gentemot Sverigedemokraterna med att det i en folkvald riksdag är nödvändigt att tala med alla. Även dem man hade föredragit att de inte fanns.

Här gör Anna Kinberg Batra sin andra ordlek, allusion, i talet, noterar Anders Sigrell, professor i retorik vid Lunds universitet.

– Vi växer som mottagare när hon utgår från att vi är smarta nog att förstå vad hon menar med ”trona på fornstora dagar” och ”även dem man hade föredragit inte fanns”, säger han.

Nej, AKB är inte nöjd.

Med stolthet lyfter hon de senaste årens reformarbete av partiets politik, som i dagarna fått ett brett stöd av partistyrelsen. En politik som Anna Kinberg Batra anser att Sverige behöver och där partiet kan göra mycket.

– Men det är just nu inte möjligt. Det är för många moderater som nu ägnar sig åt det som bara kan beskrivas som självskadebeteende, som i stället för att tala om vår politik talar illa om både politiken och varandra.

Nej, AKB är inte nöjd och hon tror inte att någon moderat är det. Därför, drygt sju minuter in i det tio minuter långa talet, ger hon sitt besked: Hon avgår eftersom förutsättningarna för den uppgift hon fått inte längre finns.

Dramaturgin i talet följer den triad, ethos, logos, pathos, som enligt Anders Sigrell är retorikens viktigaste bidrag för göra att kommunikation begriplig.

– Vi måste lita på personen, ethos, vi måste förstå, logos, och det måste väcka någon form av känslor, pathos.

Anna Kinberg Batra lämnar också kvar en känsla av att de nya moderaterna, som ledde den borgerliga alliansen, inte längre finns. Frågan är vad som återstår.