Anders ”Ankan” Johansson minns när rymdskeppet flög in

Anders ”Ankan” Johansson har både skratt och tårar nära till hands. Det är praktiskt när andra vuxna inte vågar leka och istället beter sig orättvist.

Hur skulle du beskriva dig själv?

– Aningen barnslig. Men jag är också väldigt ordningsam, det vill jag nämna och lägga betoning på. Jag vill inte att någon ska tro att jag inte har någon ordning och att jag är en orattad unge, för det är jag inte. Jag måste städa innan jag kan jobba.

Vilket vägval i livet har format dig mest?

– Att lämna Linköping. Jag trodde att jag älskade att bo i Linköping men när jag lämnade det för Lund öppnades en helt ny värld och en helt ny sida av mig själv.

Vad skulle du ha gjort om du inte vore komiker, programledare och skådespelare?

– Jag hade varit läkare, det var ju planen. Det var enda planen.

Vad uppskattar du mest hos en vän?

– När man är i den här åldern tycker jag lek är viktigt. Folk blir ofta så stressade och otrygga av många saker och det är bra med etikett och parmiddagar, jag har absolut inget emot det där, men att våga vara dålig, dra ner brallorna och leka… det är bra. Annars blir det för tråkigt.

Vilken person har betytt mest för dig?

– Förutom min mamma och pappa, Måns Nilsson.

Vilket karaktärsdrag hos dig själv är du mest trött på?

– Den här listan kan bli så lång. Min dåliga disciplin, min extremt dåliga disciplin. Och min feghet.

Vad gör du helst en ledig dag?

– Badar, skruvar på en gammal bil och dricker kaffe alldeles för länge.

Vad är din bild av lycka?

– Att känna att det är lugnt, att jag kan få vara vem fan jag vill. Barnen är lugna, jag ska inte leverera någonting.

Vad betraktar du som din största olycka?

– Jag är rädd, framförallt har jag varit rädd för att ibland göra folk lite besvikna. Den olycka som jag sparar bygger upp sig, men jag har blivit bättre på att hantera den. Sen har jag gått igenom en del tuffa grejer men jag tycker det är svårt att prata om dem för jag tycker liksom min olycka handlar väldigt mycket om andra. De historierna och berättelserna äger inte jag.

Vad skulle du göra om du vann 20 miljoner kronor?

– Sätta det på ett speciellt konto för mina barn så att de kan köpa någonstans att bo. Det är svårt med pengar, pengar är skit! Jag är inte så intresserad av pengar. Däremot vill jag ha pengar så att jag slipper göra saker som jag inte vill. Jag skulle bara tacka och ta emot och tänka ’skönt att jag slipper förnedra mig’. Och jag har en gammal Renault 5 från 1980 som jag skulle konvertera till en elbil.

Vilken är din största kulturupplevelse?

– Det låter barnsligt, men Östgötateatern spelade Bröderna Lejonhjärta när jag gick i sexan och det var en sån jävla wow-upplevelse. Den känslan har jag liksom sparat i kroppen. En helt ny värld öppnades för mig, det påverkade mitt liv jättemycket. Det var som ett rymdskepp hade landat i det där gamla huset.

Vad ångrar du mest?

– Jag ångrar väldigt mycket. När folk säger ’jag ångrar ingenting’, då tappar jag förtroendet för dem. Rent konkret ångrar jag att jag inte bodde utomlands när jag var ung. Många gånger har jag inte stått upp för det jag tycker och blivit överkörd, då blir det att man både gör folk besvikna och gör sönder sig själv. Ibland skulle jag ha litat mer på vad jag faktiskt känt. Jag har inte gjort vad som har känts rätt utan vad folk vill att jag ska göra.

Bästa klimattips?

– Det som jag alltid glömmer, det är att se var har man har sina spar-pensionspengar för det gör mycket större skillnad än man tror. Sen är mitt tips att göra allt man kan. Det som känns fjuttigt är inte fjuttigt om vi alla gör samma fjuttiga saker.

När gråter du?

– Hela tiden! När jag ser på film, går på musikal, när mina barn har gjort något fint, när någon annan är snäll, när någon annan är ledsen. Jag har gråten bakom ögonlocken konstant.

Vad skrattar du åt?

– Statusfall. Det är det roligaste som finns. Uppblåsta gubbar som snavar.

Vilken är din viktigaste drivkraft?

– Den är otroligt banal, men det är lek. Jag vill bara se till att det ska vara roligt.

Vad skulle du vilja hälsa statsministern?

– Att han ska tänka lite på vem han jobbar med. Och att även de som har som allra mest tjänar på att alla har det bra. Jag är förbannad, uppriktigt pissförbannad, på att vi inte kan ta hand om varandra bättre. Allt handlar om att ge människor hopp och möjligheter. Jag blir galen på att vi göder helt fel saker genom att inte hjälpa varandra.

Vad hatar du allra mest?

– Jag hatar roffa-åt-sig-mentaliteten, jag hatar orättvisa. Det är så jädra destruktiva krafter i det där. Jag kan inte fatta att vi skyller saker på ras och bakgrund när det handlar om att folk inte har det bra. Jag blir galen. Nu är jag en väldigt lyckligt lottad kulturarbetare och har det bra men… Nej, jag ska inte gå in på det där, jag blir så arg.

Vilken talang skulle du helst vilja ha?

– Jag skulle vilja kunna sjunga. Sjunga röven av folk.

Hur kan du tänka dig att dö?

– Så länge jag slipper störta med ett flygplan är jag nöjd. Jag kan väl bara få dö lite överraskande, slippa gå och tänka på det.

Vad är ditt motto?

– Fortsätt vara dålig. Vuxna människor är så rädda för att vara dåliga på saker och då blir det tråkigt.

Vad önskar du dig mest av allt just nu?

– Förutom fred på jorden önskar jag… hur ska jag formulera mig så att det inte låter patetiskt. Jag önskar mig så himla mycket… ett större vi.