Ale Möller: När känslan blir ett med logiken

I 50 år har Ale Möller sysslat med att vidga den svenska musikhorisonten. För att det ska fungera är det viktigt att hjärna och hjärta omfamnar varandra.

När vi når Ale Möller sitter han under ett äppelträd i Halland och battlar med en lövsångare. Ale på spelpipa och lövsångaren på fågelsång.

– Den verkar tycka om det jag spelar, den svarar, och just när vi sitter här och musicerar kommer det en vindpust som gör att det regnar äppelblomsblad över mig, säger han och plockar hem alla försommarpoäng som finns.

I år firar Ale Möller 50 år som artist, skåningen som började med elgitarr, gick över till jazz men som sedan länge är förknippad med det något luddiga begreppet världsmusik.

Han har initierat och/eller varit medlem i konstellationer som Tältprojektet, Stockholm Folk Big Band, Filarfolket, Frifot och Ale Möller Band. Antalet utmärkelser som förärats honom orkar vi inte ens börja räkna upp.

Absoluta sanningar finns inte.

Mandola, skalmeja, härjedalspipa, sälgpipa, low whistle, traversflöjt, lur, kohorn, luta, flygelhorn, harpa, stråkharpa, hackbräde, althorn, mandolin, bouzouki … så fort Ale Möllers namn kommer på tal infinner sig glosan ”multiinstrumentalist”. Själv säger han:

– Jag spelar 3–4 instrument, men jag använder ett 50-tal.

Men nu vill Ale Möller prata om insikt.

– Jag är musiker, arbetar alltså med känslornas språk, och har stor respekt för det intuitiva. Men även konstnärer har att ta hänsyn till logiken. Det är inte bara tillfälligheter som styr processerna när man musicerar tillsammans. Det finns teorier, formler, system. Och för mig uppstår ett ”gyllene ögonblick” när känslan blir överens med mitt logiska jag, det är som ett kliande fenomen som sedan blir ett ”aha”. Insikt.

Och?

– Det ena klarar sig inte utan det andra. Ja, det jag håller på med har inslag av flummig intuition, men också av strikta ramar. All kunskap kräver att känsla och logik omfamnar varandra.

Vi talar om modernismens sociala ingenjörskonst, där kylig rationalitet riskerar att köra över enskilda människor, och dess motsats: dagens situation där känslor misstas för fakta.

– Hur det blir när den ena eller andra sidan får dominera totalt har vi tyvärr sett.

Insikt kan för mig låta definitivt. Man har ”förstått” hur det ligger till. Punkt. Men tänk om man har fel – kan en insikt ersättas av en annan, lika säker?

– Ja, så är det, och det ingår i livet. Absoluta sanningar finns inte. Allt måste kunna omprövas, även om det är smärtsamt.

Hur förhåller sig insikt till åsikt?

– Åsikter som enbart bygger på känsla eller rationella överväganden är svåra att ta på allvar. Åsikter som kommer från någon form av insikt respekterar jag oftast, även om jag inte håller med i sak.

Finns det något som heter musikalisk insikt?

– Absolut! Jag har lärt mig mycket av Mamadou Sene, sångare i mitt band, som vuxit upp vid kanten av öknen i Senegal. När vi först lärde känna varandra skickade jag honom ett gäng av mina låtar och bad honom lära sig dem. Efter någon vecka hörde jag av mig och undrade hur det gick. ”Nu kan jag allihop”, svarade Mamadou. När vi sedan träffades visade det sig dock att han inte alls kunde låtarna, som jag hade tänkt dem, rent tekniskt. Det han menade var att han hade förstått dem, det emotionella budskapet, och kunde därmed tillföra viktiga saker som jag inte hade tänkt på. Spännande tanke!

Sensmoral?

– Om man utför utan insikt, blir det toner i stället för musik.