10 ögonblick då Eurovision blivit storpolitik
Att Eurovision song contest är mer än sång och dans blir alltmer uppenbart. Anna Charlotta Gunnarson berättar om 10 ögonblick av bojkott, censur, polisförhör, dolda budskap – och om bidraget som startade en revolution.
Ukrainska Ruslana efter vinsten 2004. // Foto: Osman Orsal/TT
Lyssna på artikeln
Att Eurovision song contest är mer än sång och dans blir alltmer uppenbart. Anna Charlotta Gunnarson berättar om 10 ögonblick av bojkott, censur, polisförhör, dolda budskap – och om bidraget som startade en revolution.
10. Berlinmurens fall, Zagreb 1990
När Berlinmuren faller 1989 tror många att vi nått en historisk vändpunkt, där den europeiska kartan en gång för alla kommer ritas klart, diktatorer ställas inför rätta och alla blir vänner. Denna sprudlande inställning till uppluckringen av öst och väst präglar även ESC året därpå. Finalen 1990 hålls i den jugoslaviska staden Zagreb och framtoningen är glamouröst hoppfull. Här tävlas både i musik och framtidstro. Vilken fantastiskt fredlig kontinent vi lever på! Tyskland skickar den pampiga balladen Frei Zu Leben (Fria att leva), Österrikes bidrag heter Keine Mauern Mehr (Inga fler murar) och Norge får jumboplatsen med Brandenburger Tor. Vinner gör en italiensk hyllning till EU. Själva mellanakten är en kärleksförklaring till värdlandet, som beskrivs som en orkester med olika delar, där alla spelar tillsammans. Året därpå utbryter de jugoslaviska krigen. Zagreb är en av alla städer som inom kort attackeras och den stöddiga unionskänslan kommer av sig. Snart ska kartan ritas om igen.
Just nu: Testa Vi i 3 månader för 3 kronor
Betala 3 kronor för de 3 första månaderna, därefter 69 kr per månad. Enkelt att bli medlem, enkelt att säga upp. Det här ingår:
- Nya intervjuer, analyser, krönikor, bokutdrag, quiz och reportage varje vecka
- Läs allt ur vårt systermagasin Vi Läser
- Alla artiklar finns inlästa
- Veckobrevet, litteraturbrevet och kulturtipsbrevet i din mejlkorg
- Få tillgång till Vi-appen