10 lästips: Så kan du förstå gängkriget

1. ”När ingen lyssnar” av Diamant Salihu

För några år sedan släppte Diamant Salihu reportageboken Tills alla dör, en kartläggning av Rinkebykonfliktens upptrappning genom åren. Boken belönades med guldspaden. I år följde Salihu upp med När ingen lyssnar. Den nya boken handlar till stor del om hur de kriminella nätverken är uppbyggda, hur krypterade chattar spelar in och hur drogerna fraktas från produktion till kund. Huvudboven i det stora persongalleriet är mannen som kommit att kallas ”Kurdiska Räven”.

2. ”Ett ord för blod” av Faysa Idle

Helikoptrar, barn som samlar på tomma hylsor och trevliga stunder som avbryts av notiser om nya blodsdåd. Faysa Idle växte upp i Tensta som för henne kändes som en krigszon. 100 000 kronor fanns redo att hämta kontant för den som dödade henne, bara för att hon stämplats som associerad till ett av gängen. Idle berättar i första hand om hur gängkrigen drabbar de som bor i de ofta omskrivna områdena.

– Jag vill ge den rättvisa och sanna bilden av hur vi har det. Inte romantiserat eller censurerat. Inte med besökarnas blick, de som trippar på tå. Jag vill att Sverige, de som sitter på makten, ska fatta hur det är, sa Faysa Idle i en artikel i Vi.

3. ”Dagbok från 20-talet” av Nicolas Lunabba

Nicolas Lunabba har jobbat med barn i omskrivna områden länge. I sitt sommarprat 2021 kunde han berätta att 19 unga killar han stått nära blivit mördade. Hans debutbok Blir du ledsen om jag dör? handlade om arbetet med ungdomarna, och framförallt en kille som författaren inte kunde släppa. Nu kommer Dagbok från 20-talet, en ansträngning att lyfta de döende ungdomarna ur vardagens brus. När andra påtalar strängare straff vill Lunabba ge tillbaka mänskligheten till killarna som fallit ner i våldsspiralen. Lunabba skriver om pojkar som väljer våld framför en framtid, och gör ett försök att förstå varför.
Läs ett utdrag ur Dagbok från 20-talet och ett personportätt på Nicolas Lunabba.

4. ”Älskade Bror” av Lisa Dos Santos

Det börjar med ett mord på Årstabron i Stockholm. Åklagaren Lisa Dos Santos tar sig an fallet. Det stora genombrottet kommer när hon får tillgång till gängmedlemmarnas krypterade chattar. Hon följer mordet från planering till gärning. Med avstamp i ett specifikt fall får läsaren förstå hur våldet genomsyrar mördarnas förvridna verklighet, men också hur lagstiftningen ständigt ligger ett steg bakom. Dos Santos är en frustrerad kritiker som tycker att systemet inte räcker till för att hantera gängen.

5. ”Familjen” av Johanna Bäckström Lerneby

Många skulle nog säga att det är Göteborgs kommun som har styrt Angered det senaste decenniet, men de som bott där hade sannolikt sagt något annat. Det var ”Familjen” som styrde Angered. Johanna Bäckström Lerneby har tilldelats Stora Journalistpriset två gånger och har följt ”Familjen” i över tio år. Den kriminella verksamheten föll isär efter ett avslöjande 2017. Med intervjuer med boende i Angered, poliskällor och rättsprotokoll har Bäckström Lerneby skrivit en reportagebok om ett kriminellt familjeimperium som satt skräck i en hel förort.

6. ”Imperiets barn” av Liza Alexandrova-Zorina

I skuggan av den svenska vardagen finns ett parallellsamhälle som de flesta aldrig ser. Där gäller inte mänskliga rättigheter och jobben fördelas av maffian. En villa är istället ett gangsterhotell och en pizzeria en skådeplats för blodsdåd. När Sovjetunionen upplöstes i slutet av 90-talet flydde många från de forna sovjetstaterna ut i Europa. I Sverige blev inte det nya livet som de flesta hade tänkt sig. Globaliseringens oväntade offer lever mentalt kvar i den misär de försökt fly. Liza Alexandrova-Zorina var länge en hyllad journalist i Ryssland innan hon tvingades lämna hemlandet. Fyra års arbete har lett till boken Imperiets barn, ett försök att kartlägga det ryska skuggsamhället i Sverige.

7. ”Svensk gangsterrap” av Emil Arvidson

När rapparen Yasin utsågs till årets artist på P3 Guld-galan satt han häktad, misstänkt för stämpling till människorov. Gangsterrappen är en kulturyttring som inte bara skildrar gängkriminaliteten, utan också produceras av de inblandade. Får man tycka om musik som produceras av våldsverkare? Emil Arvidson har skrivit boken Svensk gangsterrap som är hälften kriminal- och hälften musikjournalistik. Hur har det gått till när gängen greppat mikrofoner? Och hur hänger det ihop med den nya våldsvågen?

8. ”Klanerna – den systemhotande brottsligheten” av Johannes Wahlström och Jan Persson

I september släpptes boken Klanerna – den systemhotande brottsligheten. Den handlar inte om människorna bakom gängkriminaliteten, utan om strukturerna. Istället för att presentera livsöden berättar Wahlström och Persson om korruptionen, bankinfiltrationerna och bedrägerierna som fött det nya klansamhället. Här får man ingen poetisk elegans eller någon filmisk glans. Boken är en kall dekonstruktion av mordiska organisationer som författarna inte vill kalla något annat än just ”klaner”.

9. ”Mitt ibland oss” av Evin Cetin och Jens Liljestrand

Som advokat har Evin Cetin fått möta både de som drabbats av våldsvågen och de som beställt morden. Hon har blivit lojal mot de drabbade familjerna, de som sett ”narkotikans barnsoldater” marschera iväg från hemmen. Cetin och Liljestrand vet att andra redan har skildrat smärtan runt gängvärlden. Därför vill de inte nöja sig med att bara berätta om verkligheten, utan också föreslå lösningar. Mer än något vill Evin Cetin besvara frågan: Går det här att stoppa?

10. ”Var är papporna?” av Alexandra Pascalidou

Alexandra Pascalidou har tidigare skrivit boken Mammorna om de mammor som förtvivlat älskat sina barn men ändå förlorat dem i gängkrigen. Nästa fråga kom naturligt. Var är egentligen alla pappor? Den nya boken ger ordet till den andra föräldern. Här får läsaren berättelsen om männen som snubblat bort, eller medvetet släppt, ansvaret över sina barn. Vissa skyller ifrån sig och andra lovar att bättra sig. Pascalidou skriver med hopp om att det går att bryta kedjan av frånvaro som leder till våld.